Härom kvällen när jag var på väg till bilen upptäckte jag plötsligt att det fanns en telefonkiosk där.Jag trodde de var helt borta nu för tiden.Annat var det när jag gick på gymnasiet,för länge sen,då gick jag till kiosken laddad med 25-öringar för att ringa hem till mamma varje onsdagseftermiddag.Om jag inte minns alldeles fel hade vi en bestämd tid,strax innan det var dags att gå ut till korna i ladugården för henne.Dyrt var det också eftersom det var rikssamtal fast det bara var tre mil bort,men det var ju vatten emellan.Nu har vi haft affären igång en hel vecka,långa dagar har det blivit,men kul är det och nu har vi fått lite ordning bakom kulisserna också(med betoning på lite).Det finns så mycket som vi behöver bli av med.
2 kommentarer:
Jag måste ta mig till din garnaffär i höst! Jag har läst om den på olika ställen och den verkar lovande.
Jag hade också ett telefonkiosåterseende i somras. Vi var på Gotland och passerade den telefonkiosk där jag i början på 90-talet var tvungen att ringa hem till mamma och be och få låna pengar. Det var skyfall på Gotland och vi kunde inte tälta som planerat utan var tvungna att ta in på hotell trots att vi var fattiga studenter. Mamma muttrade men skickade pengar.
Vill gärna besöka din affär snart! Har ju barnbarn i din stad som snart fyller år, hoppas hinna in till dig en stund!
Lycka till med allt!
Skicka en kommentar