Otacksam?
I kväll kom jag hem halv nio efter att ha varit i Norrköping på ett föredrag efter ordienarie arbetstid,väntade en stor låda på mig.Maken hade varit och inhandlat en ny hushållsassistent.Den gamla har börjat låta så mycket.Det är bara ett men,den är illröd.Eftersom den gamla hängt med i över 30 år och den här ska förhoppningsvis hålla ganska länge den med,känner jag att det blir för mycket,den står ju framme på bänken.Måste alltså bytas även om en vit kostar några hundra mer.Det kan det vara värt.Bara man inte kände sig så otacksam,när tanken var god.
Nu väntar några dagar fortbildning i Järna.Kommer hem söndag eftermiddag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag har lösningar på allt, man kan sticka en huva att ha över assistenten!
;-)
Ses i eftermiddag, elisabeth
hahaha...
Här jagades det en röd till äldsta dottern... den yngsta vill ha en röd tills dess hon flyttar hemifrån osv... OCH om jag hade bänkplats att ha min egna gamla åbäkiga beige... sjunger på sista versen? så SKULLE jag jaga just en röd :) Orsak? Ja, den lyser upp köket och pryder sin plats iom färgen! Man blir glad, och ska den ändå stå där och användas... eller njutas av dessemellan... Ja, då är det ju ett måste att den är läcker och inte beige och trist? ;)
Må så gott... värmländskan... kramis, ngn som nog blir med tvättmaskin igen idag... kanske ;)
Ja, även om jag villigt skulle betala extra för just en röd, så förstår jag hur det skaver att den inte är riktigt, riktigt rätt. Just sådant som bara nästan är rätt är ju lustigt nog mer störande än det som är riktigt tokfel. (Tro mig, jag levde med ett fullkomligt gräsligt ärtgrönt kök i två år, men fick samtidigt spel på att ett par stolar hade stolsdynor som skar sig lite, lite.)
Skicka en kommentar